Organdonation
Igår sändes ett tv-program i Holland som blivit väldigt ifrågasatt. Det var en dödssjuk kvinna som skulle få välja mellan tre njursjuka personer vem hon ville ge sina njurar till när hon dog.
Programmet visade sig vara fejk. Det var bara påhitt.
Fullständigt genialiskt sätt att skapa debatt om organdonation! Vilken uppmärksamhet! Jag vet inte om det är så etiskt försvarbart att luras på det här sättet, men... ja, nej... fasiken, I like it! Det här var bra!
Om organdonation:
Jag är positiv till det. Jag har meddelat Socialstyrelsen att när jag dör så får läkarna ta vad som helst från mig om det är något som dom tycker duger. Jag ska inte säga att jag tycker det är en plikt att donera sina organ, men jag tycker det känns väldigt rätt att tillåta organdonation.
Jag har också full respekt för att människor kan tycka väldigt olika i den här frågan. En person som har tänkt efter och beslutat att han eller hon inte vill donera sina organ förtjänar all respekt och jag kan förstå den ståndpunkten även om jag kommit till en annan ståndpunkt. Jag tänker inte försöka övertala någon annan att tycka som jag.
Mitt förslag:
Alla i Sverige ska när dom fyller 18 år få en förfrågan om dom vill donera sina organ när dom dör. Om personerna svarar ja eller nej ska vi inte lägga oss i eller ha några åsikter om, men man kan ändå kräva att personerna tar ställning. Före 18-års-åldern så är man barn och man ska inte behöva tänka på dom här sakerna, men när man blir myndig så tycker jag det är en skyldighet att göra det. Ja, jag tror det vore en viktig grej om alla som blir myndiga får ett brev där det står ungefär "Nu är du myndig. Du bestämmer över din kropp. Vill du donera dina organ när du dör?". Ja, man kan ju uttrycka det på något annat sätt, men att få den där frågan, att få det... ansvaret tror jag vore bra. Många 18-åringar skulle nog reflektera över livet, döden, rollen i samhället osv. Jätteviktiga frågor. Jobbiga frågor på många sätt och många 18-åringar skulle säkert känna att det här inte alls berörde dom, men det skulle vara viktigt just därför. Måste man ta ställning kanske man känner att det är viktigt.
(och jag tycker det vore en självklar rätt att ändra sitt beslut - det man valt som 18-åring ska inte behöva gälla för tid och evighet utan det ska gå att kunna ändra sig när som helst).
Programmet visade sig vara fejk. Det var bara påhitt.
Fullständigt genialiskt sätt att skapa debatt om organdonation! Vilken uppmärksamhet! Jag vet inte om det är så etiskt försvarbart att luras på det här sättet, men... ja, nej... fasiken, I like it! Det här var bra!
Om organdonation:
Jag är positiv till det. Jag har meddelat Socialstyrelsen att när jag dör så får läkarna ta vad som helst från mig om det är något som dom tycker duger. Jag ska inte säga att jag tycker det är en plikt att donera sina organ, men jag tycker det känns väldigt rätt att tillåta organdonation.
Jag har också full respekt för att människor kan tycka väldigt olika i den här frågan. En person som har tänkt efter och beslutat att han eller hon inte vill donera sina organ förtjänar all respekt och jag kan förstå den ståndpunkten även om jag kommit till en annan ståndpunkt. Jag tänker inte försöka övertala någon annan att tycka som jag.
Mitt förslag:
Alla i Sverige ska när dom fyller 18 år få en förfrågan om dom vill donera sina organ när dom dör. Om personerna svarar ja eller nej ska vi inte lägga oss i eller ha några åsikter om, men man kan ändå kräva att personerna tar ställning. Före 18-års-åldern så är man barn och man ska inte behöva tänka på dom här sakerna, men när man blir myndig så tycker jag det är en skyldighet att göra det. Ja, jag tror det vore en viktig grej om alla som blir myndiga får ett brev där det står ungefär "Nu är du myndig. Du bestämmer över din kropp. Vill du donera dina organ när du dör?". Ja, man kan ju uttrycka det på något annat sätt, men att få den där frågan, att få det... ansvaret tror jag vore bra. Många 18-åringar skulle nog reflektera över livet, döden, rollen i samhället osv. Jätteviktiga frågor. Jobbiga frågor på många sätt och många 18-åringar skulle säkert känna att det här inte alls berörde dom, men det skulle vara viktigt just därför. Måste man ta ställning kanske man känner att det är viktigt.
(och jag tycker det vore en självklar rätt att ändra sitt beslut - det man valt som 18-åring ska inte behöva gälla för tid och evighet utan det ska gå att kunna ändra sig när som helst).
Kommentarer
Trackback