Vit, medelålders man

Väldigt många, inklusive mig, tycker att det är helt fel att otrogna kvinnor stenas i Iran.

Sedan finns det en och annan, inklusive mig, som tycker att det är fel att också otrogna män stenas i Iran.

I Kulturnytt i P1 i SR så intervjuas idag en iransk människorättskvinnorättsaktivist. Hon arbetar emot att otrogna kvinnor ska stenas. Så här:

Hon berättar om den kampanj hon leder mot att kvinnor fortfarande stenas till döds för äktenskapsbrott. Trots att Iran säger sig ha infört ett moratorium så tillämpas straffet fortfarande, och AA kan i detalj berätta om det par, en man och en kvinna, som stenades till döds tillsammans för ett år och tio dagar sedan, som hon säger med kuslig exakthet.


Påminner mig om en dokumentär som jag såg på tv för några år sedan. Där berättade man att kvinnor stenas och så illustrerades det med bilder på tre män som stenades.

Hur är man egentligen funtad när man arbetar emot att dom med ett visst kön inte ska stenas men när man inte bryr sig när dom med ett annat kön stenas för samma brott? Är man feminist eller bara ond i största allmänhet? Eller både ock? Ja, det är ett mysterium i alla fall...