Död mans DNA

Styckmordet på Catrine da Costa 1984 är ju en klassiker i svensk rättshistoria. Senaste vändningen är att polisen begärt ut vävnadsprover från Karolinska sjukhuset av en man som dog 1988 för att kunna kolla hans DNA och jämföra med någon handduk som hittats bredvid en säck med likdelar.

På sätt och vis förstår jag att polisen vill kolla det där DNAt samtidigt som jag tycker det är en smula konstigt. Den här mannen kommer naturligtvis aldrig att bli dömd för mordet och även om han levt idag så tror jag inte att en handduk bredvid en liksäck med hans DNA skulle räcka för att fälla honom för mord. Och för dom två läkare som fälldes, nej, rättare sagt blev utpekade som skyldiga för själva styckningen spelar det inte heller någon roll (dom friades för mordet men domen slog fast att dom styckat kroppen men det brottet (brott mot griftefriden) var preskriberat så dom kunde aldrig formellt dömas för det - och därmed inte överklaga för att bli friade. Snacka om Kafka-liknande moment 22: domen slår fast att du är skyldig men brottet är preskriberat så därför går det inte att överklaga...). Men låt säga att dom skulle hitta klara bevis för att det inte var dom här läkarna som mördade henne så spelar det ju ingen roll för dom är ju inte dömda för mordet utan bara utpekade som skyldiga för själva styckningen...

Rent juridiskt ser jag ingen poäng med att polisen vill göra det här DNA-testet. Men ändå tycker jag det finns en poäng. Mordet preskriberas om några månader och efter det kommer inte polisen att göra något mer åt saken och då lämnas vi med en stor olöst gåta. Ett positivt DNAtest från den här mannen skulle i alla fall vara en viktig pusselbit och jag tror att då kommer nog dom flesta att anse att mordet är uppklarat.

Fast just nu när jag sitter och skriver det här kommer jag på en sak som jag inte tänkt på tidigare. Om man nu tar DNA från den här mannen som varit död i ca 20 år och det blir träff och alla kommer att betrakta det som mer eller mindre klart att han är skyldig, men att han aldrig kommer att dömas, jag då råkar ju han ut för en ganska Kafka-liknande situation också. Nej, inte han personligen såklart, men jag tänker att den mannen har väl säkerligen släktingar och vänner och hur kul är det för dom att han pekas ut som mördare när han aldrig kommer att få en chans att försvara sig i en rättegång. De kommer att få leva med att någon dom haft som när&kär för alltid utpekas som en mördare utan att varken de eller han kan göra något åt det och utan att en domstol dömt honom... Inte så jävla bra, faktiskt.

Ja, jag blir lite tveksam nu till om polisen verkligen bör göra det där DNA-testet. Suck. Varför är inte allt så enkelt som man först tänker sig :S

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback