Dom stackars irakiska kvinnorna

Maj Wechselmann - jag vet inte om man kan kalla henne vänsterpartist, men hon kandiderade i alla fall i EU-valet nyligen för Vänsterpartiet så det är nog inte helt fel att kalla henne vänsterpartist - skrev en artikel igår i Aftonbladet om dödsdömda kvinnor i Irak. Artikeln har fått mig att grubbla.

Hon berättar först att nio kvinnor väntar på avrättning sedan alla juridiska möjligheter för nåd tömts ut. Hon berättar att dödsstraffet används flitigt i Irak, och att mer än 1000 personer dömts till döden efter att Saddam Hussein hängdes.

Redan här börjar jag grubbla. Varför berättar hon om just dessa nio kvinnor som nu riskerar avrättning? Är det så att i Iraks fängelser så sitter det nio människor och väntar på avrättning och alla dessa är kvinnor? Och av dessa 1000 som dömts till döden dom senaste åren - har en övervägande majoritet av dessa varit kvinnor? Varför tar hon upp kön över huvud taget?

Nästa grej hon berättar är att hon tycker det är anmärkningsvärt att dom dödsdömda kvinnornas namn ofta inte skrivs i sin helhet. Dom blir alltså anonyma. Hm... Här gör hon en tankevurpa som jag inte riktigt är med på. Hon har helt rätt i att dom dödsdömda kvinnornas namn ofta bara skrivs offentligt med förnamn eller efternamn eller initialer eller pseudonymer men när hon nu gjort en könsfråga av det så måste man ju säga att det är extremt ovanligt att dödsdömda mäns namn överhuvud taget nämns. Jag vet inte hur många beskrivningar av massavrättningar jag läst där det stått ungefär "18 män och en kvinna, namnetpåkvinnan, hängdes". Männens identiteter brukar vara helt ointressanta för media. Jag har alltså tänkt på att dödsdömda män brukar vara anonyma och dödsdömda kvinnor brukar intressera allmänheten och så går Maj och tänker tvärtom att dödsdömda kvinnor anonymiseras... Intressant att vi tänkt så lika men ändå så rakt motsatt!

"Det finns ett samband mellan de dödsdömda kvinnorna och den rekordartade försämringen av kvinnors status. Vad är orsaken till att man inte ens har respekt för de dödsdömda kvinnornas namn?" skriver Maj. Hm... Hon slår fast att det finns ett samband mellan dom dödsdömda kvinnorna och försämringen av kvinnors status och jag har svårt att säga emot eftersom jag inte riktigt vet vad hon menar. Men det låter som hon vet vad hon pratar om. Men... jag... äh... jag vet inte hur jag ska bemöta det. Har kvinnors status försämrats i Irak och det gör att kvinnor döms till döden och det gör att man inte skriver ut deras riktiga och hela namn så är det såklart jävligt illa.

Maj avslutar: "Irak var från 1958 tills 1991 ett av de mest progressiva länderna i Mellanöstern sett med kvinnors ögon. Landet var sekulärt och lagar om familj och skilsmässa var moderna och följde inte islam.

Efter Kuwaitkriget 1991 påbjöd Saddam Hussein ett religiöst statsskick, islam. Men kvinnorna behöll ändå sina jobb och möjligheter till utbildning. Värre blev det efter kriget 2001. Kvinnornas möjligheter att röra sig fritt på gatan har starkt begränsats, därför har de även svårt att sköta jobb utanför hemmet. Analfabetismen som ansågs utrotad 1982 har stigit till 35 procent och drabbar först och främst flickor, deras mödrar har inte råd/vågar inte skicka dem till skolan. Hedersmord och gisslantagning av kvinnor hör till vardagen. Förakt och våld mot kvinnor har mångdubblats".

Även här får jag en känsla av att något är underligt med historiebeskrivningen. Är det verkligen så att Irak från sisådär 1991 omvandlas till en religiös stat och att kvinnor är särskilt utsatta för våld och gisslantagningar och inte får gå i skola osv? Det är inte riktigt den bilden jag har.

Det värsta är att när jag läser den här typen av artiklar så får jag en känsla av att artikelförfattaren värderar människor och människors liv olika på grund av kön. Min tes är att om man ska peka på vilket kön som är mest våldsutsatt så är det männen, men jag vill helst inte hålla på att skriva om att det är mest synd om irakiska män för det skulle leda till tankar om att man värderar mäns och kvinnors liv olika. Jag kan tänka mig att skriva om irakiska mäns utsatthet om det är så att män utsätts just för att dom är män. Personligen tror jag att män utsätts för våld just för att dom är män, dvs hade dom varit kvinnor så hade dom inte utsatts för våld. När jag nu läser vad Maj säger så undrar jag om hon verkligen tror att kvinnor utsätts för våld just för att dom är kvinnor eller om hon värderar våld mot män och våld mot kvinnor olika (och därmed värderar mäns och kvinnors liv olika).


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback