Vit, medelålders man

Jag tror starkt på att människor ska dömas för det dom gör och inte för det dom är. Saker som kön, kulturell bakgrund och sådana saker kan mycket väl påverka vårt sätt att agera, men det är det du gör/säger som räknas.

Häromdagen fick jag mig en liten funderare kring den här inställningen. Det var när jag åkte lokalbussen till sta´n. När jag klev på bussen satt det flera kvinnor i bussen. Dom satt alla på sätet närmast gången och hade sätet bredvid sig mot fönstret tomt. Någon hållplats efter så klev det på en kvinna, och kvinnorna makade sig då åt sidan så att hon fick sitta. Men när jag klev på hade dom minsann inte rört en fena!

Då står jag där i valet och kvalet att antingen tycka att det här var ett gäng taskiga tanter som låter mig stå, men när det kommer någon annan så låter dom henne sätta sig. Var det feminister det rörde sig om? ;) Nej. Men jag kan avslöja att alla kvinnorna hade sjal på sig. Jag vet att inte alla kvinnor med sjal är "rädda" för mig eller andra män, men jag tycker mig ha noterat att dom med heltäckande niqab verkar vara väldigt avvaktande. Dilemmat är att antingen så dömer jag dom här kvinnorna efter agerandet, och att vägra låta någon sitta bredvid för att den har fel kön är i min bok väldigt ohövligt och fel. Men tar jag in i beräkningen att dessa kvinnor förmodligen lärt sig att det är fel att sitta bredvid okända män så förstår jag att dessa kvinnor inte är elaka utan agerar enligt sin kulturella uppfostran.

Några frågor:

Ska man eller ska man inte döma människor som individer och för dom handlingar dom gör? Eller ska man ta hänsyn till t.ex. kulturell bakgrund när man dömer individer? I sådana fall: har jag rätt att fördöma en individ inte på grund av personens handlingar utan bara på grund av kulturell bakgrund?

Hur ska man tänka när någon agerar på ett sätt som jag lärt mig att tycka är fel när den personen lärt sig att tycka att det är rätt?

Jag tycker frågan är komplicerad. För antingen så ska alla dömas som individer, och då skulle jag ju svära åt dom dumma tanterna på bussen. Dom skulle också svära åt mig ifall jag satte mig bredvid dom. Eller så tar man hänsyn till kulturell bakgrund när man dömer individer, och råkar ut för en massa andra dilemman. Hur skulle man t.ex. göra på bussen? Skulle jag visa hänsyn för tanternas kultur eller skulle dom visa hänsyn för min? Och hur ska jag rimligen kunna hålla reda på alla andra människors kultur? I det mångkulturella Sverige möter jag dagligen människor från tiotals olika kulturer. Hur ska jag kunna veta vilket agerande som har kulturella orsaker och vilka som tyder på att individen är en idiot? Och hur ska jag agera för att inte framstå som en idiot i andras ögon? Ett resultat av mångkulturen är egentligen att jag inte kan avgöra om en människa är lite tokig eller om människan bara agerar enligt kulturella regler.

Det här är som sagt frågor. Jag har inga svar. Men mångkultur ställer till problem, gott folk. Vi kan liksom inte tolka varandras beteenden på ett korrekt sätt. Kanske är inställningen att döma människor som individer, alltså efter vad dom gör och säger och inte efter vad dom är, en helt omöjlig inställning i ett mångkulturellt samhälle.