Grattis, Sverige!
Hurra! Idag, den 6:e juni, så firar vi Sverige!
Jag vill ha ett glatt och öppet nationaldagsfirande; ett nationaldagsfirande där vi firar Sverige, där alla som känner sig som svenskar har en självklar rätt att fira och känna sig firade. Alla som inte är svenskar vill jag också ska känna glädje över oss; dom ska fira oss som en god kamrat som fyller år.
Jag blir beklämd över att vissa politiserar den här dagen. Vi har nassarna som klär ut sig i uniformer och kängor och går ut på städernas gator och torg, och jag vet att i år så kommer en feministisk demonstration att genomföras. Usch. Idag borde alla som vill fira Sverige få fira Sverige och det borde vara en dag helt utan politiska demonstrationer!
-----
Tillägg skrivet lite senare samma dag:
Nationalism är ett aktuellt ämne idag. Dick Erixon skriver utmärkt om det:
De som vänder sig mot nationalismen tolkar den i gammal europeiska bemärkelse, alltså exkluderande, expanderande och krigande i nationens färger. Men idag saknar vi i Sverige och Europa en trygg och förankrad identitet och kultur. Och osäkra, oroliga och rädda människor är inte de mest gästvänliga. Jag tror nationalismen är viktig för att skapa de sammanhållande banden som behövs för att en samhällsgemenskap ska fungera.
(ej direktlänk, för direktlänken funkar inte, men här är länken till Erixons blogg: http://www.erixon.com)
Jag kunde inte ha uttryckt det bättre själv.
Alla "ismer" kan spåra ur och i en extrem variant bli farliga och dåliga, men jag tycker nationalismen har fått ett oförtjänt dåligt rykte. En öppen nationalism leder inte till främlingsfientlighet och den gör att andra gemenskaper inte känns hotande. Jag tänker på att i den stadsdel jag bor så finns en ganska stark känsla av samhörighet. Det är inget problem att vi känner en samhörighet i min stadsdel så länge jag känner en stark svensk gemenskap, en nationalistisk gemenskap. Om den nationella samhörigheten inte finns där så blir stadsdelsgemenskapen farlig på så sätt att det blir vi och dom. Rinkebyborna går ut och slåss mot dom i Kista, typ. Med nationalism så går det utmärkt att ha en stark Kista-anda utan att man börjar slåss mot Rinkebyborna.
Sverige behöver nationalism!
Jag vill ha ett glatt och öppet nationaldagsfirande; ett nationaldagsfirande där vi firar Sverige, där alla som känner sig som svenskar har en självklar rätt att fira och känna sig firade. Alla som inte är svenskar vill jag också ska känna glädje över oss; dom ska fira oss som en god kamrat som fyller år.
Jag blir beklämd över att vissa politiserar den här dagen. Vi har nassarna som klär ut sig i uniformer och kängor och går ut på städernas gator och torg, och jag vet att i år så kommer en feministisk demonstration att genomföras. Usch. Idag borde alla som vill fira Sverige få fira Sverige och det borde vara en dag helt utan politiska demonstrationer!
-----
Tillägg skrivet lite senare samma dag:
Nationalism är ett aktuellt ämne idag. Dick Erixon skriver utmärkt om det:
De som vänder sig mot nationalismen tolkar den i gammal europeiska bemärkelse, alltså exkluderande, expanderande och krigande i nationens färger. Men idag saknar vi i Sverige och Europa en trygg och förankrad identitet och kultur. Och osäkra, oroliga och rädda människor är inte de mest gästvänliga. Jag tror nationalismen är viktig för att skapa de sammanhållande banden som behövs för att en samhällsgemenskap ska fungera.
(ej direktlänk, för direktlänken funkar inte, men här är länken till Erixons blogg: http://www.erixon.com)
Jag kunde inte ha uttryckt det bättre själv.
Alla "ismer" kan spåra ur och i en extrem variant bli farliga och dåliga, men jag tycker nationalismen har fått ett oförtjänt dåligt rykte. En öppen nationalism leder inte till främlingsfientlighet och den gör att andra gemenskaper inte känns hotande. Jag tänker på att i den stadsdel jag bor så finns en ganska stark känsla av samhörighet. Det är inget problem att vi känner en samhörighet i min stadsdel så länge jag känner en stark svensk gemenskap, en nationalistisk gemenskap. Om den nationella samhörigheten inte finns där så blir stadsdelsgemenskapen farlig på så sätt att det blir vi och dom. Rinkebyborna går ut och slåss mot dom i Kista, typ. Med nationalism så går det utmärkt att ha en stark Kista-anda utan att man börjar slåss mot Rinkebyborna.
Sverige behöver nationalism!
Kommentarer
Postat av: Den Vite Mannen
Håller helt med dig att nationaldagen är ingen lämplig dag för politiska aktiviteter som demonstrationer. Det är en dag då alla borde låta svenskarna fira sitt land oavsett om man är för eller emot svenskheten. Hur nu än kan vara det egentligen om man bor i landet.
För övrigt skrev du någon annanstans att man blir svensk bara man sätter sin fot på svensk mark. Satir förstås, och det gäller endast vissa typer av folk vilkas förehavanden man rapporterar i medierna.
Trackback