JämO ångrar

Avgående JämO Claes Borgström skriver i Ordfront magasin om att han ångrar att han bara granskat Svenska kyrkan ur jämställdhetssynpunkt och inte alla andra religiösa samfund.

Det finns en sak jag ångrar att jag inte gjort under mina sju år som JämO, att jag bara granskat arbetsgivare inom Svenska kyrkan och inte inom övriga religiösa samfund i Sverige.


Han skriver vidare:

Europarådet resolution 1464 slår fast att religionsfriheten inte får användas som förevändning för att diskriminera kvinnor. Trots det fortsätter kränkningar med religiösa förtecken av kvinnors rättigheter på många håll i samhället, från könsstympning till stereotypa könsroller som begränsar kvinnors möjligheter att träffa egna livsval.


Mitt förtroende för JämO och Claes Borgström har varit noll under lång tid, så det går inte att sjunka under det. Varför i hela herrans namn har han bara undersökt jämställdheten inom svenska kyrkan? Kvinnoprästmotståndet inom svenska kyrkan kritiseras från alla möjliga håll, men har ni någonsin hört någon officiell person, t.ex. JämO, kritisera att bara män får vara imamer inom muslimska samfund? Nej, tänkte väl det.

När det gäller förbudet mot kvinnliga imamer så tillåts det med motiveringen att det är tradition och religiöst motiverat. Jaha. Och hur är det med motståndet mot kvinnliga präster inom svenska kyrkan?

Det här är tecken på att vårt samhälle inte är integrerat. Vi har olika standarder, olika måttstockar för (invandrade) muslimer och kristna. Det är det första. Det andra är att det tyder på att vi inte har en fungerande debatt i samhället. Ska jag ta till stora ord så kan jag säga att vi inte har en fungerande demokrati. För i en demokrati så kan man ställa sig upp och säga att det är konstigt att vi har olika måttstockar för olika människor utan att för den sakens skull bli kallad rasist. På sätt och vis förstår jag att JämO hukat för den här frågan. För vad hade hänt om han hade attackerat muslimska samfund som inte tillåter kvinnliga imamer? Han hade blivit paria, omöjlig, ja, han hade kallats för rasist, nazist, främlingsfientlig och kanske hade han anklagats för att gynna Sverigedemokraterna.

Nej, vi har inget bra debattklimat i Sverige. Och vi har ingen välfungerande integration. Och detta gör att vår demokrati haltar.

Det är också intressant med den här konflikten som finns mellan det sekulära, statliga påbudet om jämställdhet som står i kontrast mot religiösa påbud. Den där konflikten kan kokas ner till att religionsfriheten ställs mot rätten att slippa könsdiskriminering. Mycket, mycket intressanta frågor som jag förmodligen inte kan utreda, och framförallt kan jag inte göra det i ett kort blogginlägg. Rent allmänt så tycker jag ju religion är vidskepelse och något som inte ska påverka samhället, så ni anar vartåt jag lutar i mina åsikter.

Intressant att Europarådet tydligen slagit fast att religion inte får användas som motivering till att könsdiskriminera. Jag kände inte till det, men det visar ju att samhället ändå tagit ställning i den här rättighetskonflikten. Jag noterar också att JämO skriver om att religionen kränker kvinnors rättigheter genom att orsaka könsstympningar, när vi de facto har förbjudit i lag könsstympning av just kvinnor men tillåter könsstympning av män med motiveringen att det är religiös tradition. Men men.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback