Kvinnojourskvinnor frikända

Idag frikändes tre kvinnojourskvinnor från ett åtal som handlade om att dom i sex års tid hjälpt en kvinna att hålla sig undan pappan till barnen. Problemet var bara att pappan ensamt hade vårdnaden om barnen... En rektor på en skola där barnen gått frikändes också. Hon var åtalad för att ha låtit barnen gå på skolan anonymt.

Jag är egentligen inte förvånad över domen. Kan faktiskt säga att jag tycker det är rätt att dom frikändes, om man utgår från det jag fått veta genom media. Den jag tycker borde fällts är rektorn, för hur kan man låta barn gå på skolan anonymt? Dom kan ju faktiskt - som i det här fallet - vara efterlysta av polisen.

Men att kvinnojourskvinnorna frikändes tycker jag var rätt. Förutsättningen för frikännandet var att kvinnorna inte visste att dom barn som dom hjälpte till att gömma var efterlysta. Och - som påpekats i domen - dom som jobbar på kvinnojourer har inget myndighetsansvar utan agerar som privatpersoner, därför har dom ingen skyldighet att kolla upp personer som söker skydd att dom inte är efterlysta eller att barnen faktiskt ska bo med den skyddssökande.

Jag tror dock att vi efter den här domen kommer att få en förändring när det gäller kvinnojourerna. Från att ha varit privat drivna, åtminstone delvis offentligt finansierade jourer som drivs av människor som har ideologiska (feministiska) skäl till sitt engagemang så tror jag, och hoppas jag, att vi kan få offentligt finansierade och drivna jourer som drivs av människor som har professionella skäl (att dom t.ex. är psykologer eller socionomer) för sitt engagemang. Och givetvis att dom också hjälper män på förekommen anledning.

Dessa professionaliserade kvinnojourer (eller krissjourer) ska såklart samarbeta med andra myndigheter så att varken män eller kvinnor kan ta med sig sin makes barn och få hjälp av jouren att försvinna. Samma sekretess som hos sjukhusen ska gälla, dvs. ingen utomstående ska kunna få ut några som helst uppgifter om dom hjälpsökande. Sådana jourer bör inrättas i varje kommun eller ifall det gäller små kommuner så bör avtal tecknas med andra kommuner så att flera småkommuner kan gå ihop om en jour. Huvudsaken är i alla fall att ingen människa i "detta avlånga land" ska vara utan en hjälpjour dit dom kan vända sig när det krisat ihop sig. Ibland måste man ha hjälp för att fly och ibland måste man få ta en time out och komma bort ett tag. Där ska krisjourerna finnas med adekvat hjälp, och det kan handla om säker bostad, terapi, samtal, ja, vad vet jag. Individuell bedömning av hur samhället kan stötta, helt enkelt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback