Vit, medelålders man

Reaktionerna på minaretförbudet i Schweiz har varit hårda och ensidiga. Fördömandet är massivt. Jag har inte läst en enda kommentar på någon ledarsida i en vanlig svensk dagstidning som inte varit kritisk till förbudet. Alla politiker i Sverige, utom från SD, som uttalat sig (t.ex. Carl Bildt) har kritiserat förbudet.

Kritiken går ut på att dom som röstat för ett förbud gjort det på grund av fördomar, okunnighet, islamofobi, främlingsfientlighet osv.

Aj, aj, aj. Nu missas en historisk chans.

Resultatet i folkomröstningen visar ju med all önskvärd tydlighet att det finns en oro och en motvilja bland "vanligt folk" mot en islamisering av Europa. Den oron tas inte på allvar av dom etablerade partierna och det sk etablissemanget och det är därför som dom partier som kallas för främlingsfientliga växer. Folk är oroliga för islamisering och röstar därför på dom partier som tar oron på allvar.

Det som nu händer är att hela det sk etablissemanget med dom traditionella partierna avfärdar resultatet i folkomröstningen som att det bara handlar om fördomar och okunnighet och inte förtjänas att tas på allvar. Eller jo, dom tar det på allvar, men då i den meningen att dom tycker det är allvarligt att det blivit ett sådant här "förskräckligt" och "felaktigt" resultat, och dom ojar sig ikapp om hur hemska människorna som röstat igenom förbudet är.

Nu, när folket äntligen fick en chans att uttrycka sin oro i en folkomröstning, så fanns ju chansen att säga "hey, vi har inte förstått att ni är så oroliga. Nu måste vi tänka efter lite här. Vi tar er oro på allvar". Men nej, icke. Istället är det operation peka ut folket som fördomsfulla dumbommar som gäller.

Jag tror att resultatet kan bli att dom sk främlingsfientliga partierna bara fortsätter att växa. Dom är ju dom enda som tar oron på allvar. Jag är lite rädd för att det tillslut blir så att vi får fler och fler partier som är mer och mer extrema och kanske kommer dom bruna skjortorna att åka på och där kommer dom partier som idag dumförklarat väljarna att stå och undra vad det var som egentligen hände.