Vit, medelålders man

Det diskuteras just nu mycket om Apoteket ska släppa sitt monopol. Jag är lite småkåt på tanken att vi faktiskt ska ha ett statligt monopol när det gäller läkemedelsförsäljningen. När det gäller receptfria smärtstillande tabletter och allergimediciner så tycker jag det är självklart att dom ska få säljas i vanliga butiker men sedan tar det nog stopp för min del.

Jag ser massor av argument som snurrar hit och dit som är för eller emot en privatisering av Apoteket men till slut sätter jag ner foten och säger att nej, jag tycker Apoteket ska vara ett statligt monopol.

En sak som fick mig att tveka en aning var när jag idag gick till Apoteket och frågade om dom sålde munskydd. Ni vet - svininfluensan. Jag är rätt så lugn och tror inte det kommer att bli en stor katastrof av den men man vet aldrig och jag kan inte se att det skulle skada att ha ett paket munskydd hemma. Om det inte behövs den här gången så kanske det kan behövas någon annan gång. I alla fall så sa tanten på Apoteket som jag frågade om munskydden att dom inte sålde munskydd, men att massor av folk frågade efter sådana. Jag frågade om dom tänkte ta in munskydd och sälja men nej, det tänkte dom inte för det "ingick inte i Apotekets sortiment". På frågan om var jag då kan köpa munskydd så sa hon "Vet inte. Men dom har ju sådana inom sjukvården". Jaha.

Hade det varit ett privat Apotek så är jag ganska säker på att hon svarat "vi har inte munskydd men det är många som frågar efter sådana så därför tänker vi göra allt för att försöka köpa in sådana så kom tillbaka imorrn så finns det säkert. Kan vi inte hitta sådana på marknaden så tänker vi börja tillverka egna". Apoteket känns lite stelt inför förfrågningar från kunder på ett sätt som jag inte tror ett privat Apotek skulle vara. Och det har garanterat med vinstkravsfrågan att göra.

Sedan tycker jag det är helt sjukt att Apoteket börjat sälja dildos och andra sexhjälpmedel för kvinnor. Det är inget sjukt med att sälja dildos eller sexhjälpmedel och säkert har dom en eh... "kroppslig effekt", men Apotekets monopolstatus tycker jag handlar om att dom kan erbjuda något som inte kommersiella aktörer erbjuder och vad jag vet finns det gott om privata aktörer som säljer sådana saker. Det undergräver monopolet att börja ge sig in på marknader där det finns privata aktörer och där kopplingen till det egna uppdraget inte är glasklart. Och sedan kan man såklart fråga sig om ifall Apoteket ser det som sin uppgift att sälja sexhjälpmedel till kvinnor varför då inte till män? Porr, uppblåsbara dockor osv? Sånt säljer inte Apoteket.

Men ska man sammanfatta så bör Apoteket vara ett monopol som lyssnar på kunderna men ha tydliga gränser för sin verksamhet. Då får vi se munskydd på Apoteken (om det nu är det som kunderna efterfrågar) men inte sexleksaker.

Häromdagen så såg jag en intervju med SVTs korrespondent i Moskva. Minns inte vad hon heter men det spelar ingen roll just nu. Hon kommer i alla fall tillbaka till Sverige nu efter några år i Ryssland.

Hon sa att när hon först kom till Ryssland så hade hon haft problem med att ta sig fram i köer, helt enkelt för att, som hon sa, ryssar köar inte. I Sverige är vi ju vana vid att alltid ställa oss lydigt i en kö och så är det strikt turordning som gäller och det ses som ett ganska grovt socialt övertramp att tränga sig före i en kö. Men ryssarna bildar inte kö utan det gäller att tränga sig fram så fort man kan. Den som inte tränger sig före blir utan.

Efter ca ett halvår hade hon anpassat sig efter den ryska stilen eftersom det inte går att använda den svenska köstilen där. Då får man aldrig någonting. Och nu när hon kommer hem så håller hon på att anpassa sig tillbaka till den svenska köstilen eftersom den ryska köstilen inte är så lämplig i Sverige.

Det här var ett enkelt exempel på att mångkultur inte funkar. Det går inte att avgöra om den ryska eller svenska stilen att köa är bäst men det skulle bli väldigt konstigt om vissa köade ryskt och andra svenskt. Det finns klara fördelar med att ha en gemensam norm för hur man köar och det finns distinkta nackdelar med att inte ha en gemensam norm. Enklast är att göra som SVTreportern dvs anpassa sin stil efter hur andra gör när man flyttar från ett land till ett annat.

Många som förespråkar mångkultur säger att det enda vi kan förvänta oss av en invandrare är att han eller hon följer svensk lag. Köstilen är såklart inte inskriven i någon lag och en ryss som invandrar till Sverige och bufflar sig fram i en kö tror jag skulle ha svårt att bli socialt accepterad. Det blir helt enkelt svårt för honom eller henne att ta sig in i det svenska samhället om köstilen inte anpassas efter den svenska. Fast det klart, dom som är för mångkultur och står i kön på ICA och det kommer en ryss bakifrån och knuffar undan dom kanske tycker det är helt ok - "Äsch, det är ju en ryss. Så gör man i Ryssland".

Igår kom en EU-finansierad rapport som berättar att Sverige är det land i EU (av 11 jämförda EU-länder) som är ojämförligt mest drabbat av våldtäkter. Det är dubbelt så många våldtäkter (per capita) i Sverige som i det land där näst flest våldtäkter sker, Storbritannien, och fyra gånger så många som i Finland och Danmark.

Det här är helt chockerande siffror och jag utgår från att det kommer att utredas grundligt varför det är så här och vad vi kan göra åt det.

Jag vet såklart inte vad det kan bero på men det första jag tänker är att det här visar att antalet våldtäkter inte har med nivån av jämställdhet att göra. Sverige brukar hamna i topp när man mäter jämställdhet ("världens mest jämställda land") och det verkar inte finnas något samband mellan jämställdhetsnivån och våldtäktsnivån. Dom länder som nämns med lägst antal våldtäkter är Portugal och Grekland och jag gissar att dom är nog lite mer traditionella, om man säger så. Dvs dom har tydliga könsroller och kvinnor är hemma med barn och män jobbar utanför hemmet och kvinnor är kvinnor och män är män. Sådant som vi i Sverige skulle betrakta som ojämställdhet.

Tänk om det är just här anledningen till skillnaden i antalet våldtäkter finns? Att samhällen som har traditionella och konservativa könsroller skapar färre våldtäkter medan vårt samhälle där män och kvinnor inte har traditionella könsroller så skapas fler våldtäkter. I Sverige umgås ju män och kvinnor på ett mycket mer jämlikt sätt, skulle jag tro. Jag tror att det är mycket vanligare i Sverige att ha kompisar över könsgränsen och att vi har en mycket mer liberal sexualmoral.

Dessutom, som jag hörde när rapporten presenterades, så nämndes det att i Sverige så ses det som självklart att en tjej (eller kille, så klart) kan säga nej till sex hur sent som helst i själva sexsituationen. Först tyckte jag att det lät konstigt att det skulle skapa fler våldtäkter, men det kan ju vara så att eftersom den rätten ses som självklar så tror jag tjejer har lättare för att "följa med killar hem från krogen för att dricka thé" för hon vet att skulle hon sedan ångra sig så är det bara att säga nej. Det kan nog göra att man tar risker som tjejer inte skulle göra i länder där det är helt omöjligt för en tjej att följa med en kille hem efter krogen utan att vara säker på att hon vill ha sex med honom.

Om det nu är så här så blir det jobbiga slutsatser. I sådana fall är det vårt öppna samhälle utan starka könsroller där män och kvinnor umgås med varandra fritt och där alla vet att man kan säga nej till sex även i sista ögonblicket som skapar ett våldtäktsklimat. Lösningen skulle då vara att skapa ett samhälle med traditionella könsroller där män och kvinnor inte umgås med varandra så mycket. Om dom nu inte är gifta först. Och där tjejer (och killar) itutas att det inte går att lita på att man kan säga nej och att man säger "men gick du hem med honom så borde du ju fattat vad som skulle hända. Skyll dig själv".

Är det ett sådant moralkonservativt samhälle jag vill ha? Nej, det vill jag inte. Vill jag ha våldtäkter? Nej, det vill jag inte. Klassiskt dilemma. Jämställdhet - eller våldtäkter?

---

En tilläggsfundering: jag ser nu i många bloggar att våldtäkterna förklaras av Sveriges ovanligt stora invandring och att det är ett faktum att invandrare är överrepresenterade i statistiken. Ja, det är en delförklaring. Först och främst tror jag mångkultur per definition leder till ökad brottslighet och det gäller särskilt när det gäller sexualbrott.

Hur stämmer det här då in med min tes om att det är det svenska jämställdhetsklimatet som skapar våldtäkter och att i kulturer som är könskonservativa så skapas det färre våldtäkter? Borde då inte invandrare som kommer från könskonservativa kulturer vara underrepresenterade i våldtäktsstatistiken? Nej. Jag tror att här är det mångkulturen som ställer till det. Kommer man till Sverige och har en könskonservativ kultur och där man är uppfostrad att kvinnor inte ska umgås med okända män, tjejer som följer med hem från krogen "för att dricka thé" självklart redan tackat ja till att ha sex, ärbara kvinnor visar mycket lite av sin kropp och visar dom mycket så kan det bara betyda att dom vill ha sex, okända kvinnor som ens svarar på tilltal visar att man redan har halva inne osv där kommer det ju att bli vissa problem om man hamnar i en kultur som den svenska jämställdhetskulturen med liberal sexualmoral.

En vild gissning: dom invandrare som är överrepresenterade när det gäller våldtäkt tror jag oftast våldtagit en etniskt svensk kvinna och jag tror dessa invandrare samtidigt begår färre våldtäkter än genomsnittet mot kvinnor från den egna etniska gruppen. Så även om en könskonservativ kultur skapar färre våldtäkter så skapar den fler våldtäkter när den möter en könsliberal kultur. Den är min gissning.

Jag har tidigare skrivit om att Socialdemokraterna är motståndare till regeringens förslag om att avskaffa värnplikten. Idag hör jag att (S) nu av jämställdhetsskäl vill att även kvinnor ska kunna tvingas till mönstring och också till att genomföra militärtjänst.

Visst, det är ett steg i rätt riktning men jag blir så sur när jag hör att kvinnor bara ska kunna tvingas till maximalt tre månaders tjänstgöring och (S) lugnar också med att det i praktiken ändå kommer att vara frivilligt eftersom man helst inte vill ha personer i försvaret som inte vill vara där. En miljöpartist kommenterar förslaget med att det är helt absurt att kunna tvinga kvinnor och kanske slänga kvinnor i fängelse som vägrar.

Jaha, att tvinga kvinnor och att sätta dom i fängelse är helt absurt, men att tvinga män och slänga dom i fängelse ifall dom vägrar, det är... ja?

Och får (S) som dom vill så blir det ju i alla fall inte ett jämställt system! Det skulle ju bara gå att tvinga kvinnor till tre månader medan män kan tvingas göra en betydligt längre militärtjänst. Det kallar inte jag jämställt.

Det har blivit ett visst ståhej dom senaste dagarna om att TV4 kommer att tillåta politisk tv-reklam. Dom partier som vill får helt enkelt köpa reklamtid. Självklart blir det i reklampauserna och inte i TV4s ordinarie program.

Jag tycker det är märkligt att vissa människor verkar tycka att det här är så himla konstigt och fel. Det känns som moralpanik. Om några år tror jag vi kommer att titta tillbaka och le åt att det faktiskt fanns vissa som inte tyckte det var ok. Ungefär som dom som tidigare tyckte att Pippi Långstrump-böcker inte skulle finnas på biblioteket för att hon var omoralisk eller kapitalist.
 
Kanske tror vissa att TV4 tar politisk ställning bara för att dom sänder politiska partiers reklam men det är ju mycket viktigt att komma ihåg att TV4 ju sänder det här i reklampauserna och självklart inte lägger sig i själva politiken. Så man ska inte koppla ihop tv-kanalen med partierna. Att någon ens kan tro det känns... ja, lite märkligt.

Dessutom så ser jag en chans i det här att utveckla demokratin. Småpartier som normalt inte har möjligheten att få ut sitt budskap på samma sätt som stora partier får faktiskt en fair chance. Jag tycker absolut mitt favvoparti Sverigedemokraterna borde utnyttja den här möjligheten att nå ut på ett ärligt sätt och slippa få sitt budskap filtrerat på ett ojysst sätt av media som inte vill partiet väl och därför inte vill släppa fram budskapen eller förvränger dom för att dom vill förvränga dom.

Ett annat parti som jag tror skulle kunna få en rimligare chans att komma till sin rätt genom betald tv-reklam är Feministiskt initiatv. Nu är det inte mitt favvoparti så jag kanske inte ska ge dom goda råd men skulle jag sitta i ledningen för FI så skulle jag garanterat kolla närmare på den här möjligheten.

---

Uppdate: Nu har TV4 sagt att SD inte får göra reklam i TV4. SD har inte frågat om det men ändå berättade TV4 det... Motivet är att bara riksdagspartier får göra reklam i tv-kanalen. Jahapp, då sket det sig för SD, FI och Junilistan med reklam inför EU-valet.

Jag kan faktiskt inte riktigt förstå vad som vore så fiffigt med att bara låta riksdagspartier köpa reklamplats. Varför har man en sådan regel?

Nåja, nu tror ju jag att SD kommer in i riksdagen nästa år så då blir det fritt fram för Sverigedemokraterna att annonsera i TV4 (om nu inte regeln då ändras så att bara partier som inte sitter i riksdagen får annonsera).

Idag är det en stor nyhet att justitieminister Beatrice Ask tillsatt en utredning om att utländsk polis kanske ska få agera på svensk mark.

Jag är försiktigt negativ till det här.

För det första förundras jag över den svenska beslutsprocessen där en justitieminister som vill att utländsk polis ska kunna agera på svensk mark inte gör det i form av en proposition utan i form av en utredning. Det råder en utredningskrati i Sverige där ministrar beslutar genom att tillsätta utredningar, och självklart väljer dom utredare med omsorg, och sedan råkar dessa utredningar komma fram till just det ministern ville och sedan så beslutar riksdagen i enlighet med utredningens slutsatser. Som i själva verket är ministerns politiska åsikter men som ministern via utredningen slipper ta politiskt ansvar för och i riksdagen så blir det en ineffektiv politisk debatt eftersom den dödas av att det är något så "neutralt och vetenskapligt" som en utredning som sagt en viss sak. Ingen orkar ta debatten varken intellektuellt eller politiskt. Suck. Jag blir så besviken.

Managing by SOU är ett demokratiskt problem.

Men till saken om utländska poliser:

Jag är ju som ni vet väldigt EU-positiv och tycker EU borde bli mer som en federal stat med USA som förebild. Och brottslighet är gränsöverskridande i ordets alla bemärkelser och kräver gränsöverskridande åtgärder.

Men vet ni vad jag sett i ett annat land? På mycket nära håll. En polis försöker stoppa en bil vid en trafikkontroll, bilen stannar inte utan gasar och polisen går då ut i gatan och tar upp sin pistol och skjuter tre-fyra skott efter bilen. Pang, pang, pang. Fullständigt livsfarligt. Polisen var inte utsatt för en nödsituation men ändå skjuter han mot bilen och kan såklart döda någon i bilen eller någon by stander.

I Sverige skulle den polisen självklart kunna åtalas för tjänstefel och förmodligen sparkas (en annan möjlig brottsrubricering är mordförsök. Finns många brottsrubriceringar att välja mellan). Inte för att jag gått på någon polishögskola i Sverige men jag utgår från att man där får lära sig att det här sättet att hantera situationen med bilen är helt fel. I andra länder... ja, jag vet inte. Vi i Sverige har ingen koll på andra länders polisutbildningar eller anställningskrav för poliser. Kanske hade skjutpolisen lärt sig att det här är rätt sätt att hantera situationen och den polismyndighet som anställt honom sagt att så ska man göra och då blir det ju så oerhört komplicerat om han ska jobba i Sverige. Det blir svårt för honom och det blir svårt för oss som är "bilförare".

Men det finns ändå poänger med att länder ska kunna samarbeta över gränserna polisiärt. Men vi måste tänka oss för. Kanske kan man tänka sig att utländska poliser som ska agera på svensk mark måste genomgå en utbildning för vad som gäller här. Få en licens att verka här. Och det är inte någon licence to kill.

Igår hörde jag ett reportage på radio (P1, men kommer inte ihåg vilket program det var) som handlade om fattigauktioner. Alltså auktioner där fattiga barn auktionerades ut - till lägstbjudande. Dom förekom i Sverige fram till 1918. Idag känns det ju som science fiction att auktionera bort barn, och som grädde på moset göra det till lägstbjudande. I programmet berättas om hur folk gick och klämde på ungarna och kollade om dom dög till arbete... Ja, det känns väldigt märkligt att sådana auktioner hölls för mindre än 100 år sedan på ett torg nära dig.

Men en kvinna intervjuas som säger några tänkvärda saker. Hon säger att dom här auktionerna faktiskt var en slags socialtjänst. Barnen var fattiga och kunde inte tas omhand av sina föräldrar och måste ha ett nytt hem och då är det ju rationellt att ha en sådan här auktion. Och hon sa att vi egentligen gör på samma sätt idag där samhället upphandlar olika former av boenden för barn som inte kan bo med sina föräldrar - kommunerna tar in offerter från olika boenden och köper sedan upp dom platser som är billigast (och bäst, skulle jag gärna vilja skriva men det vete sjutton om det är så. Men billigast i alla fall).

Hon som intervjuades sa att en vanlig anledning till att barn auktionerades bort förr i tiden var att mamman dött och då förutsatte samhället att pappan inte kunde ta hand om barnen och då blev det auktion. Känns det igen från hur vi tänker idag...?

Jag tycker det var härligt att höra det här reportaget och kvinnans kommentarer. Det är ju en grej som man från början så automatiskt tycker är så oerhört konstig och hemsk som att auktionera ut barn till lägstbjudande. Direkt tänker man "herregud hur kunde dom pyssla med något sådant här? SÅ skulle vi ALDRIG göra nuförtiden!". Så kommer hennes förklaringar och genast så förstår man att dom här auktionerna ändå var ganska rationella och att vi faktiskt inte kan slå oss för bröstet och tänka att vi aldrig skulle göra så nu för vi gör faktiskt så. Visst, vi gör det på ett helt annat sätt och mer förfinat genom upphandling och offerter och inte genom auktioner där man ställer ut ungarna på torget men det är ändå same shit different name.

Två slutsatser:

- vi ska inte tro att vi är så mycket bättre än människor som levt i andra tider. Vi är nog ungefär lika bra. Vi gör ungefär samma saker nu som då men vi gör det på ett annat sätt. Innan du kastar första stenen mot människor som levt under helt andra förhållanden så tänk efter om vi är så mycket bättre själva.

- man ska inte reagera instinktivt på vad vi tycker om t.ex. barnauktioner. Hör man om sammanhanget och orkar ta till sig åsikter och kunskaper så visar det sig ofta att allt inte är så svart eller vitt som man tänkte från början. Det är viktigt att vara nyanserad. Vi SKA fördöma sådant som är dåligt men vi får INTE göra det förrän vi tänkt efter en smula.


PS Rubrikvalet är gjort medvetet för att skapa ett visst intresse för min text. Blev du provocerad av rubriken? Bra! DS

Jag hörde idag på radio att tre personer nu är misstänkta för brott i samband med att en häktad person hängde sig. Det hela går i korthet ut på att häktespersonal upptäckte att mannen hängt sig i en häktescell och dom stängde då rummet och larmade ambulans som efter nio minuter kunde plocka ner mannen - dock efter att en polisman avbrytit ambulansmännen för att fotografera. Ambulansmännen fick igång hjärtat på killen som hängt sig men han dog ett par dagar senare på sjukhuset.

Det här fallet upprör mig något så in i helvete mycket. Det är skitbra att nu en åklagare kollar på det här och att vissa misstänks och kanske åtalas men hur sjutton är man funtad om man hittar någon som är hängd och inte automatiskt vill plocka ner personen?
 
Jag förstår mycket väl att det kan utbryta kaos när man hittar någon hängd och man vet inte om man ska ringa 112 först eller plocka ner den först och man kanske springer runt i någon minut och inte vet alls vad man ska göra. Jag accepterar kaosgrejer även om häktespersonal kanske är anställd med utgångspunkt att kaosgrejer inte ska uppstå i krisiga situationer. Nåja. Men att ringa 112, där jag hoppas man fick rådet att plocka ner den hängde, och sedan stänga dörren och låta den hängde hänga och invänta på ambulansen... det är så fruktansvärt chockerande och bryter mot allt jag kallar mänsklighet.

Nu åtalas tre personer men hur är det ens möjligt att det hände? Det är knappast ett utbildningsproblem eftersom man inte behöver berätta för människor att om någon hänger i en snara så befinner den sig i livsfara. Varför springer man inte automatiskt fram och försöker ta ner någon som hängt sig (eller som jag sa springer runt och är chockad)? Varför stänger man dörren och går därifrån!?
 
Jag är rädd för att det här säger något om mänskligheten som jag inte ens vet om vi vill veta. Jag är rädd för att få reda på att dom här personerna helt enkelt inte brydde sig. Dom brydde sig inte om att någon hängde där. Det är mycket möjligt att jag inte är en bättre människa än dom tre som nu är misstänkta. Men jag tror faktiskt att jag agerat mer mänskligt. Jag hoppas det.

Jag hade kanske sprungit runt och varit förvirrad och ringt 112 på mobilen och inte kunnat få fram det jag ville säga så snabbt och jag hade kanske inte agerat rationellt men jag hade faan inte konstaterat att "jaha, här hänger han" och stängt dörren. Så jävla lågt tror jag inte jag sjunkit. Jag är fortfarande en människa hoppas jag.

Nu blir det förmodligen rättegång och jag hoppas så djupt, just för att jag vill bevara människovärdet, att det blir maxstraff om dom befinns skyldiga. Allt annat än maxstraff vore en skymf mot mänskligheten.

Jag ser och hör i media idag att två diplomater utvisades förra året för att ha spionerat på landsmän i Sverige. Inget land nämns men som alltid när man diskuterar invandring så får man ju höra att dom flesta invandrarna i Sverige kommer från Norge och Finland. Så faan Norge och FInland: sluta spionera i Sverige! Annars skickar vi skidtrupperna på er vid nästa istid!

Jag var såklart ironisk här men så går det när man alltid får skrivet på näsan att dom flesta invandrarna kommer från Norden när man påpekar dom kulturella problem som en stor invandring innebär. Jag vet lika lite som ni varifrån dom utvisade diplomaterna kommer men låt mig ändå gissa att det inte är från Norge eller Finland.

Från och med 1:a maj så blir det tillåtet att låta homosexuella par ingå äktenskap. Då börjar den nya könsneutrala äktenskapslagen att gälla. Den röstades igenom med stöd från alla partier utom KD.

Jag är inte överdrivet förtjust i den nya lagen. Jag hade föredragit KDs motförslag, faktiskt. Den nya lagen innebär att alla samfund får viga homosexuella par. Får. Om dom vill. Med andra ord kommer det även i framtiden vara så att homosexuella par inte behandlas på samma sätt, och inte har samma rätt att gifta sig. Särbehandlingen kommer att kvarstå. KDs förslag innebar att man skulle ta bort vigselrätten från samfunden och låta det skötas av en civil myndighet. Med andra ord så ingår man äktenskap genom att skicka in en blankett till Försäkringskassan eller Skatteverket eller kanske tingsrätten. Självklart skulle då även homosexuella kunna ingå äktenskap på samma villkor.

Detta hade varit en mycket bättre lösning. Då hade vi sluppit den särbehandling som de facto kommer att finnas kvar ute i kyrkorna och vi hade också tagit ett principiellt viktigt steg för att skilja stat och kyrka. Jag vill som bekant ha ett strikt sekulärt samhälle där kyrkorna inte ska ha några juridiska funktioner. Som det är nu och även kommer att vara i framtiden så sköter nu kyrkorna en sak, dvs. äktenskapsgrejen, som jag egentligen tycker myndigheterna ska sköta. Myndigheter kan vi också kontrollera och styra på ett helt annat sätt, tex. så skulle det bli en självklarhet att inte särbehandla homosexuella, medan det är mycket svårare att styra kyrkornas verksamhet, vilket också visas i det här fallet att inga kyrkor kommer att tvingas behandla homosexuella och heterosexuella lika.

Visst - den här lagen är ett steg i rätt riktning, men den kommer också att bromsa utvecklingen på det här området. Många kommer att hävda att "nu får det vara nog, nu är det ju en könsneutral äktenskapslag" och därmed hindra ytterligare förändringar, plus att det alltid är så att när det kommit en ny lag på ett område så är riksdagen alltid ovillig att ändra den snabbt. Man vill alltid se vilka effekter som den nya lagen har fått och då krävs det naturligtvis att den får gälla några år innan man kan dra några slutsatser.

Jag läser på SVT-text att brandkåren i Malmö inte tänker rycka ut för att släcka "meningslösa" bränder i Rosengård. Med meningslösa menar dom bränder som inte hotar människor eller egendom. Tidigare har brandkåren tydligen ryckt ut på bränder som inte hotar vare sig människor eller egendom. "Bra brandkår".

Anledningen är att brandkåren ofta möts av stenkastning när dom rycker ut till Rosengård. Sverige har alltså de facto förlorat kontrollen av en del av vårt territorium. Att sätta in militär för att att återställa ordningen är omöjligt så länge vi inte formellt avsäger oss Rosengård som svenskt territorium. Enligt lagen får vi inte sätta in vår militär på svenskt territorium för att försvara oss mot svenska medborgare. Nu när vi förlorat kontrollen över en del av vårt territorium så ser jag dock inga hinder för att avsäga oss den delen av territoriet och sedan göra det till ett svenskt protektorat. Ockupera Rosengård. Då kan vi mycket väl sätta in militära styrkor för att skydda brandkåren.

Sverige har fått sitt Gaza. 

När vi ändå är inne på att prata om preventivmedel och att kunna vara flexibel (se mitt förra inlägg) så tänker jag på det Uppdrag granskning jag såg igår på SVT. De sände ett reportage om en 16-årig tjej som fått en p-stav insatt för att inte bli gravid. Sedan så blev hon gravid i alla fall och det visade sig att den p-stav som hon hade var en låtsasstav, en övningsstav.

Frågan var hur en låtsasstav hade kunnat sättas in. Vårdcentralen där hon fått den insatt sa att det var otroligt att dom gjort fel, Apoteket som sålt den sa att det var otroligt att dom gjort fel och läkemedelsföretaget som tillverkat den sa att det var otroligt att dom gjort fel. Men ändå hade hon en låtsasstav och blev gravid och födde sedan ett barn. Hon kunde heller inte få någon ersättning från läkemedelsförsäkringen som ska betala ersättning ifall man skadats av läkemedel för det var ju inget läkemedel hon fått. Problemet var ju faktiskt att hon inte fått något läkemedel.

Det går i det här fallet inte att avgöra vem som gjort fel utan man kan bara konstatera att någonstans i kedjan har det gått snett. Och sedan finns ett försäkringsbolag som förvisso drar en korrekt slutsats men den kanske inte ligger inom gränsen för hur det var tänkt att läkemedelsförsäkringen skulle användas.

Mitt förslag till lösning: eftersom skulden inte kan hamna hos någon av dom inblandade (vårdcentralen, Apoteket, läkemedelsföretaget och försäkringsbolaget) så borde dom vara så flexibla och vidsynta att dom kan ta ett gemensamt ansvar. Nått har gått fel, och dom är ju på ett eller annat sätt inblandade i att inget får gå fel och då borde dom kunna ta ett gemensamt ansvar för att rätta till det. Rätta till innebär i det här fallet inte att göra graviditeten ogjord utan att helt enkelt ge mamman pengar.

Dom kunde nog skrapa ihop lite pengar och ge dom ex gratia.

Ex gratia är en term som betyder ungefär "vi har ingen skyldighet att göra det här utan vi gör det av nåd". Försäkringsbolag kan dela ut ersättning ex gratia om det känns motiverat, företag kan ersätta kunder ex gratia, och regeringen kan dela ut pengar till privatpersoner ex gratia.

När det gäller regeringens ex gratia-utdelningar så kommer jag på två stycken på rak arm. Den ena handlar om när ett flygplan störtade i Oskarshamn för sisådär 20 år sedan och 16 personer dog. Många av dom var kommunpolitiker och kommunalråd och regeringen betalade ut 1 miljon till varje dödsbo. Ex gratia. Det andra fallet jag kommer på är när en 8-årig pojke blev påkörd av en polisbil och dog. Utryckningsfordon är dom enda fordon i Sverige som inte är trafikförsäkrade - trafikförsäkringen ger alltså ersättning till den som en bil kör på eller skadar. Vilket som helst fordon utom ett utryckningsfordon som kört på pojken hade gjort att trafikförsäkringen trätt in och gett dödsboet en ersättning. Då trädde regeringen in och gav dödsboet en ex gratia på 100.000 kronor. Dom behövde inte men dom kunde.

Lika borde alla inblandade i p-stav-gate göra. Alla är lika oskyldiga och skyldiga och formellt kan ingen skurk hittas och då borde alla kunna ställa upp ex gratia.

Ibland måste man vara lite pragmatisk och inse att det blir absurdt om regler tolkas bokstavligt istället efter deras intention.

Jag tänker på dagens första-nyhet i media som handlar om att en åklagare kräver att alla som skriver ut p-piller till tjejer under 15 ska åtalas för medhjälp till våldtäkt på barn. Rent formellt kanske åklagaren har rätt. Dom som skriver ut dom vet ju mycket väl varför tjejerna vill ha dom och de facto så underlättar dom att dom har sex, vilket alltså är olagligt om dom är under 15 (det är inte olagligt för tjejerna utan för den som har sex med tjejen). Här tycker jag vi måste inse att massor av 14-åringar och kanske ännu yngre faktiskt har sex oavsett vad lagen säger. Det mesta av det handlar om nyfiket sexuellt utforskande med människor i ungefär samma ålder och som utforskar sin sexualitet lika nyfiket. Jag kan inte tycka att det är fel eller omoraliskt på något sätt. Det som ju kan "ställa till det" är ju om tjejen blir gravid. Jag är ingen abortmotståndare så man kan göra abort men det är ju inget som är särskilt trevligt att göra så bäst är att inte bli gravid in the first place. Och att föda barnet och bli mamma när man är typ 15 är inte lätt i dagens samhälle.

Därför tycker jag absolut att vi måste vara lite pragmatiska här och se att dom under 15 har sex oavsett vad vi säger om det och att det som inte är bra med det är risken att tjejen blir gravid och då är p-piller faktiskt något som kan lösa det.

Rent generellt tycker jag det är bra att det finns en 15-årsgräns för sex, men den måste tillämpas med omdöme. Den är ju tänkt att skydda från sexuella övergrepp och då måste den användas på det sättet. Är det uppenbart att det inte handlar om något sexuellt övergrepp (utan typ om nyfiket sexuellt utforskande eller ung kärlek eller kåthet eller kalla det vad ni vill) så bör den inte tillämpas. Tillämpas den strikt så leder ju det till att 15-åriga pojkar som har haft sex med sin 14-åriga flickvän kan dömas för våldtäkt på barn och det ser jag inte någon mening med. Det leder också till att om någon skriver ut p-piller till en 14-årig tjej så kan den dömas för inblandning i våldtäkt. Eller - som ett fall som hänt mig privat (nej, jag var inte inblandad på något sätt, men jag har hört om det privat) där en tjej som var 15 upptäckte att hon var gravid och inte ville göra abort och födde ett barn. Enkel matematik (räkna bort 9 månader) sa att barnet blivit till innan hon fyllt 15. Inför alla myndigheter har hon tvingats säga att hon inte vet vem pappan är. Fader: okänd. För hon kan ju inte tala om vem det är som är pappa för då riskerar han att åtalas för våldtäkt på barn. Att hon inte kan tala om för myndigheterna vem som är pappan kan jag inte tänka mig är bra för någon - varken för tjejen, den som är pappa eller barnet. Där borde man kunna vara lite pragmatisk och utfärda någon slags dispens eller nått.

Lagar måste vara tydliga men det är ändå deras intention som är viktigast. Kanske kan man skriva något i stil med att det finns en 15-årsgräns men att om det är uppenbart att det inte handlar om en övergreppssituation så gäller den inte. 

Jag har nyss sett på Kvällsöppet med Ekdal i TV4 och dom pratade om Annika Östberg som nyligen flyttades över från ett amerikanskt fängelse till ett svenskt.

I studion så finns den förre justiteministern Thomas Bodström och han säger bland annat att under hans ministertid så jobbade dom lika hårt för att få Annika till Sverige som en svensk man i ungefär samma situation som hon och media var helt ointresserade av honom och ville bara veta om Annika. Likaså med den knarksmugglande diplomatdottern Karolina (som jag aldrig träffat men som jag har en kompis som känner) som i Thailand riskerade dödsstraff men fick ett långt fängelsestraff och sedan flyttades till Sverige och nu är fri. Bodström berättade att samtidigt som han jobbade med hennes fall så fanns det ca 10 andra svenskar som satt i samma fängelse men att media bara var intresserad av hennes fall. Bodström sa något i stil med "Ja, men hon är ju kvinna så det är självklart och förståeligt att dom är mer intresserad av henne". Självklart och förståeligt. Smaka på det.

Annikas fall är typiskt. Hon gör hemska saker tillsammans med sin pojkvän och beskrivningen blir att hon är med om att begå hemska saker, det antyds att hon tvingas, att hon är offer. Den "sagan" faller så väl in i vårt sätt att se på världen. Det är så vi vill se saker och ting. Hon kvinna och offer, han är den som egentligen är dum och tvingar henne. Allt vad vi hör och ser tolkar vi utifrån vår mall i skallen om hur vi tycker saker och ting borde vara. Vi har en "sagomall" i vår skalle som säger att kvinnan är förtryckt och oskyldig och mannen är dum och drivande. Sedan leder den sagomallen till massor av ojämställdhet.

Jag är ganska övertygad om att mediabilden av Annika hade varit annorlunda om hon varit en man. Nu är det mycket men-guuande om att hon borde få komma hem till Sverige (jag vet inte om hemma för henne är Sverige men men). Hade vi men-guuat om att en manlig polismördare skulle få komma "hem" till Sverige? Jag tror inte det.

Jag är intresserad av brittisk dödsstraffshistoria. Jag kan inte låta bli att tänka på hur avrättningar av män ansågs vardag och ledde till notiser i tidningarna medan avrättningar av kvinnor var första-sides-stoff. Jag tror inte det handlade om att avrättningar av kvinnor var ovanligare utan att det handlade om att det var just kvinnor.
 
Dom som deltog i utbildningen i teamet som genomförde själva hängningarna blev närmast chockade av tanken att dom även kanske skulle måsta hänga kvinnor i sitt yrke.

När kvinnor dömdes till döden så sa domaren ofta att det var med sorg i hjärtat som han var tvungen att göra det och bödlarna utförde med darriga händer sitt jobb och med ett stort beklagande sin plikt. Dom ville inte, men dom måste. När det gällde män... då gjorde alla bara sitt jobb.

Intressant är också att dom kvinnor som inte var så kvinnliga, typ öppet lesbiska eller äldre eller "fula", ja, när dom dömdes till döden och hängdes så skrev inte tidningarna så mycket om dom. Men var dom unga och snygga så blev media som flugor kring rättegången och så småningom hängningen.

Män var dom mest ointressanta att berätta om, sedan fula/gamla kvinnor och sedan unga och snygga kvinnor. Det här följer väldigt väl vår kulturs sagomall där vi ska se kvinnor som offer och män som icke-offer. Därför "funkar" det att berätta utförligt och ut och in och beskriva massor om en ung kvinna som är anklagad för mord och ska hängas... för ALLA vill läsa om det och oja sig... medan en 59-årig man som är anklagad för samma sak inte är så intressant. Medias intressen följer våra intressen.

Beskrivningen av Annika tycker jag tyder på att vi har långt kvar till jämställdhet.

Jag har nyss sett en diskussion i SVTs morgonsoffa som handlar om att Stockholms Stad har gjort en undersökning om hur utbrett hedersförtrycket är bland ungdomar. Ca 10% av alla flickor är utsatta och det upprepas att det innebär att bara i Stockholm så är 3000 15-åriga flickor utsatta och att det är helt oacceptabelt. Siffror visas och vad jag kan se så är ungefär hälften så många killar utsatta, alltså i Stockholm 1500 15-åriga pojkar. Dom pratar dock bara om att det är oacceptabelt att 3000 flickor är utsatta, men dom nämner vid ett par tillfällen att man nu även måste göra insatser för killarna (killgrupper i skolan nämns konkret).

Jag är ju antifeminist och konspirationsteoretiker så jag misstänker att man bryr sig om flickorna mer, och inte bara för att det är fler flickor utan för att det är just flickor. Pojkarna verkar det som om dom inte tycker det är lika viktigt att bry sig om, återigen inte för att det är färre som utsatts utan för att det är just pojkar.
 
Min andra konspiratoriska tanke är att när det gäller att hjälpa pojkarna som är utsatta för hedersrelaterat våld så är det inte som offer utan som potentiella förövare. Dom där killgrupperna tror jag kommer att handla om att pojkarna får sitta och prata om hur hedersvåldet mot flickor ska stoppas, dvs. att dessa pojkar inte ska utsätta sina systrar och andra flickor för hedersförtryck. Men så är det förhoppningsvis inte utan det är bara något jag fantiserat ihop i min konspiratoriska antifeministiska hjärna.

Sedan, och det är ju inget som nämns i diskussionen, så tror jag att hedersvåldet är väldigt överrepresenterat bland människor som inte har svensk kultur. Det sägs dock att det här bryter mot svensk lag och det antyder på något sätt att det här är ett brott mot svensk sed och svensk kultur. Det vardagliga hedersförtrycket sätter jag dock ett stort frågetecken för om det verkligen bryter mot svensk lag. Det är knappast ett lagbrott att föräldrar inte vill att ens dotter ska ha pojkvän, inte träffa killkompisar, inte gå ut på kvällarna osv. Det är ett brott mot svensk kultur att detaljövervaka sitt barn på ett extremt sätt men brott mot svensk lag? Jag tror inte det (att slå eller hota sitt barn är såklart olagligt, men jag tror att oftast är hedersförtrycksmekanismerna mycket mer sublima än så och faller utanför lagboken. Föräldrar kan förtrycka sina barn utan att behöva slå eller hota dom). Men det kanske är enklare att säga att det är ett lagbrott för annars riskerar det att bli en mycket känslig fråga... Mycket känslig fråga.

Så länge vi inte tar ordet kultur i munnen utan pratar om att det är en lagfråga, eller ett individuellt problem eller handlar om en könsfråga (att göra allt till en könsfråga är ju en svensk specialitet) så kommer vi inte att kunna stoppa hedersförtrycket som vissa flickor och pojkar utsätts för av sina föräldrar.

Ett mångkulturellt ideal leder till att olika människor har olika kulturer och sedan står vi där och är förvånade över att människor har olika kulturer! Suck. Hur naiv får man vara?

---

Tilläggsfundering till sista stycket: många av dom som förespråkar mångkultur tror att det handlar om att alla ska få äta den mat dom vill eller lyssna på den musik dom vill eller välja om man vill be till Allah eller inte. Sån mångkultur är jättelätt att förespråka. Sådan mångkultur vill jag också ha. Men mångkultur handlar ju om att vi ska ha olika grupper sida vid sida i samma land som har mycket annorlunda syn på vad som är ok inom barnuppfostran, olika förväntningar på hur en flicka eller pojke ska beté sig, olika syn på jämställdhet, olika syn på familjens roll gentemot individ och samhälle, olika syn på religionens roll, olika syn på vad det innebär att vara barn och vara vuxen osv osv. Den som tror att det inte skulle leda till problem i ett samhälle att ha mångkultur på dessa områden tycker jag ska titta på utredningen om hedersvåldet och säga "YESSS! Den här utredningen visar att Sverige är mångkulturellt!!!". Jag överdrev lite i sista meningen men faktum är att varje undersökning som visar t.ex. att det finns en stark hederskultur inom vissa grupper i Sverige är ett tecken på att Sverige är mångkulturellt. Och är det mångkultur man vill ha så måste man ju glädjas åt det. Är du glad?

Även i ett monokulturellt samhälle så kommer såklart alla människor att ha olika syn på barnuppfostran och jämställdhet och sådana saker. Och det är helt ok. Så kommer det alltid att vara och måste få vara det också. Men individuella skillnader i uppfattningar om grundläggande värderingar är inte samma sak som kulturella skillnader i uppfattningar om grundläggande värderingar. Det är en oerhörd skillnad.


(jag har skrivit en kommentar till det här inlägget som ni gärna får läsa också. Det är någon slags tilläggsfundering till min tilläggsfundering)

Jag kollar just nu på ett uppföljningsreportage av Uppdrag Gransknings reportage om att svenska kyrkan krossar kistor  när dom gravsätter dom. Av praktiska skäl, eftersom man vill undvika framtida sättningar i marken.

Av någon anledning så blir jag oerhört upprörd av det här. Jag är väldigt icke-religiös och är inte medlem i någon församling och bryr mig inte om vad som händer med min egen kropp efter min död men ändå blir jag djupt upprörd.

Här står verkligen det praktiska och pragmatiska mot det etiska. Klart jag fattar att det är mer praktiskt att krossa kistorna och att om man inte gör det så blir det problem. Jag förespråkar i stort sett alltid praktiskhet före det etiska men det här är ett undantag. Även om det blir besvärligt för kyrkogårdsvaktmästarna, även om det höjer begravningsavgiften, även om det leder till sättningar på kyrkogårdar, så förespråkar jag att det ska bli absolut förbjudet att krossa kistor. Om kistor sedan knäcks naturligt av jordens tyngd så tycker jag inte det spelar den minsta roll utan det är det medvetna krossandet som är så fruktansvärt motbjudande.

Svenska kyrkan säger att det här (det medvetna krossandet) inte förekommer utan det som filmats med dold kamera på en kyrkogård i Vännäs var ett undantag och har bara hänt en gång och på ett ställe. Den kyrkogårdsvaktmästaren är nu åtalad för brott mot griftefriden.

Jag ska inte beskylla Svenska kyrkan för att ljuga. Det vore att ta i. Men den här kyrkogårdsvaktmästaren träder fram i Uppdrag Granskning och säger att det här är något som är mycket vanligt vid begravningar. Frågar ni mig så tycker jag det låter trovärdigt och inte som en bortförklaring.

Jag uppskattar den här kyrkogårdsvaktmästarens mod. Har man gjort fel men sedan erkänner och sedan inser att det var dumt så får man sympatipoäng från min sida. Och jag är som sagt övertygad om att den här killen "gjort som man alltid gjort" och egentligen inte är en ond människa.

Ändå tycker jag han ska hängas. (alltså inte bokstavligen)

Någon måste hängas. Det är skrämmande primitivt att hänga en enskild person som förvisso är skyldig men som faktiskt bara levt upp till förväntningarna och gjort som alla andra gör. Jag tänker direkt på Nurnbergrättegångarna där man hängde ett dussin framträdande nazister efter andra världskriget men det är snarare dom hundratals (tusentals?) mycket mindre kända hängningarna, halshuggningarna och arkebuseringarna av nazistiska hantlangare och medlöpare som följde efter andra världskriget som jag tänker på. Dessa människor var säkert inte onda människor (inte för att jag kände någon av dom, och säkert var vissa onda, men jag tänker generellt) utan var på något sätt offer för systemet. Dom gjorde som dom förväntades att göra.

Skulle man leta den verkliga skurken så måste man titta på diffusa saker som tidsandan, kulturen och "systemet" i vid bemärkelse. Det går inte att hänga ett diffust system. Dom som avrättades efter WW2 var förmodligen alla skyldiga till hemska brott men var dom verkligen skyldiga? Ja, smaka på den frågan. Den frågan kan man sitta och fundera på under en helkväll med massor av rödvin.

Min primitiva tanke är att man måste statuera exempel. Vaktmästaren i Vännäs som erkänt brott måste få ett ordentligt straff, trots hans otur att vara en i mängden som blir upptäckt och trots att han erkänt. Han är skyldig precis som alla som i nazismens tjänst "bara lydde order" och gjorde som det förväntades av en. Andra är mer skyldiga och väldigt många andra är lika skyldiga men hey, det är viktigt att hänga dom. Låter jag omänsklig och brutal nu? Ja. Men eftersom vi inte kan straffa hela system så måste vi välja ut vissa som ingår i systemet och straffa dom oerhört hårt just för att krossa systemet.

You have to hang, mr kyrkovaktmästare.